Inlägg från 2021-01

Trätrosor - bind koldioxid i dina underkläder

Trätrosor - bind koldioxid i dina underkläder

Här kommer en krönika som vår leverantör Stina Gunnarsson på Just Wood har skrivit  för Skogsindustriernas tidning Forum för Bioekonomi. Vi har fått tillsånd av henne att dela med oss av den, för vi tycker den innehåller så mycket bra information om hur trä är ett hållbart material och om kläder tillverkade av trä. 

Såhär skriver Stina i sin krönika: 

Jag vill att vi svenskar känner stolthet över vår svenska skog och våra produkter av trä. Oavsett om det handlar om papper, massiva trähus eller trämode. Min affärsidé utgår bara från trä. Just Wood. Inom ett otippat område som mode där trä verkligen inte är en självklarhet. Här kan jag nå en bred allmänhet och väcka intresse för trä och visa på dess potential. Allt från massivt trä till nanocellulosa – från hantverk till high tech. Inom modekategorin kan jag också dra nytta av träets många fördelar, såsom dess höga specifika styrka (lätt men ändå starkt), den goda tillgången på råvaran och dess hållbarhet. Även ett litet träsmycke har ju koldioxid bundet i sig! Jag vill också höja kunskapsnivån kring vår träråvara. Alla svenskar borde veta att en viskosblus från H&M, eller någon av de andra vanliga klädkedjorna, är gjord av trä. Här har vi som producenter ett stort ansvar att informera kunden. Själv skriver jag i mina tvättråd på mina trätrosor att de är tillverkade av 92 % Tencel (Wood).

Mitt intresse för träförädling väcktes på träslöjden i grundskolan. Där tillverkade jag en stol som såg ut som en människa och jag upplevde att allt var möjligt att göra av trä. Då visste jag inte att trä var bra även för miljön. Jag visste inte heller att vår träförädling är viktig för Sverige, att vår ekonomi är beroende av vår stora skogsindustri, pappersindustri och trämanufakturindustri. Intresset för trä ökar som tur är. Tänk om jag till och med får vara med om det tillfälle där efterfrågan på träråvaran är stor och vi styr vem som får tillgång till råvaran i den mest resurseffektiva ordningen, inte vem som betalar mest för den. Kanske så här: Först används träråvaran till massiva möbler/hus – dessa mals till skivmaterial – som sedan kokas till pappersmassa – det återvunna pappret spinns till tråd och blir textilier – som kokas till nya kemikalier – som sist används till bränsle. Det bundna kolet återgår nu till atmosfären. I mitt företag vill jag jobba med produkter i alla nämnda steg enligt ovan. Varför inte göra starka smycken helt i trä för alla med kontaktallergi? Varför inte göra fuskpälsar av pappersgarn? Varför inte göra hudkräm av nanocellulosa? Varför inte visa för hela världen att trä har en plats även inom modeindustrin?

I Sverige behöver vi förädla vår träråvara i högre utsträckning innan den exporteras. Det är klart att vi ska vara innovativa inom vår välutvecklade pappersindustri och ligga steget före internationellt. Men vi får inte glömma den enkla träförädlingen också. Jag brukar visa upp mitt smycke Kvist för de skogsägare jag träffar. Kubikmeterpriset blir riktigt högt om vi kan sälja våra kvistar som smycken också!

I dag, 30 år efter träslöjden i grundskolan, så känner jag fortfarande att allt är möjligt att göra av trä. Trä är som sagt en fantastisk råvara. Självklart ska vi förädla den på många olika sätt. Mitt sätt är ett sätt!


Text: Stina Gunnarsson

Bild: Just Wood

ARTIKEL 1 1.1  | Visa alla